Ovetande är lycklig
Vad känner journalisten som skriver det här? Explosion i Turkiet - minst fem döda ...eller vad känner den som läser? ..du som läser? Ingenting. Vi känner ingenting.
Hade vi sett det på en spelfilm hade vi, eller i alla fall jag, gråtit ihjäl. Varför är man egentligen en känslokall idiot om man säger att man faktiskt ärligt talat inte bryr sig så mycket om situationen i Turkiet, Libanon, Afganistan eller vad det nu kan vara för något land? För oss i Sverige är det bara en artikel och inte så mycket mer. Vi kan inte förstå något av en artikel, vi kan aldrig förstå något.
Det låter hemskt när jag läser vad jag skrivit, men jag kan inte annat än hålla fast vid det. Jag fylls bara av en sådan känsla av hur meningslöst allt är, så löjligt, så fruktansvärt, fruktansvärt korkat. Egentligen är det bara att sluta och jobba utifrån situationen man står i. Det blir bra bara vi delar med oss och hjälper varandra. Bara vi tycker om varandra, i alla fall lite grand.
Det är klart det är hemskt när folk dör, men vi kan nog inte riktigt förstå vidden av det hemska förrän vi har samma situation här. Därför får vi hoppas att vi aldrig kommer att först något av det.
Ovetande är lycklig.
Hade vi sett det på en spelfilm hade vi, eller i alla fall jag, gråtit ihjäl. Varför är man egentligen en känslokall idiot om man säger att man faktiskt ärligt talat inte bryr sig så mycket om situationen i Turkiet, Libanon, Afganistan eller vad det nu kan vara för något land? För oss i Sverige är det bara en artikel och inte så mycket mer. Vi kan inte förstå något av en artikel, vi kan aldrig förstå något.
Det låter hemskt när jag läser vad jag skrivit, men jag kan inte annat än hålla fast vid det. Jag fylls bara av en sådan känsla av hur meningslöst allt är, så löjligt, så fruktansvärt, fruktansvärt korkat. Egentligen är det bara att sluta och jobba utifrån situationen man står i. Det blir bra bara vi delar med oss och hjälper varandra. Bara vi tycker om varandra, i alla fall lite grand.
Det är klart det är hemskt när folk dör, men vi kan nog inte riktigt förstå vidden av det hemska förrän vi har samma situation här. Därför får vi hoppas att vi aldrig kommer att först något av det.
Ovetande är lycklig.
Kommentarer
Trackback