Come on baby, do the locomotion

Jag är väldigt säker på att jag kommer få IG på tentan jag har imorgon. I så fall är det första gången sedan jag hade matte B på gymnasiet som jag kommer ha ett IG. Förövrigt har jag inte haft några IG alls förutom i matte och i datorkunskapen på programmet Exell bland annat. På grund av denna brist på IG har jag nu fruktansvärd ångest då jag ser denna otrevliga IG-debut utanför det matte- och teknikrelaterade området.

Jag försöker lyssna på en massa rebelliska låtar som Wild one med Christopher Otcasek och So What? med Pink och undviker att titta till höger på soffan där det jag borde plugga på ligger. Jag har inte kunnat plugga alls idag. Nu väntar jag på läggdags, så jag har det att skylla på.

Jag försöker tänka på saker som betyder mer. The Story med Brandi Carlile hjälper till bra då. Jag kommer på mycket som betyder mer. Ta allt ifrån mig.

But these stories dont mean anything
when you've got no one to tell them to
well it's true, that i was made for you.


Även mer banala låtar hjälper fint. The locomotion med Littl Eva är helt fantastiskt bra att muntra upp sig med. Eller Bad romance med Lady Gaga.

Med sistnämndas fantastiska ord: Ra-ra, ah-a-a, ra-ma ra-ma-ma, ga-ga, oh-la-la...