Denna förväntan kallad vår
Amor vincit omnia
Jag ritar ett hjärta på Thesius bänk. Hon ger mig blicken. ...alltså blicken. Den som säger "din jävel" till mig i sin allra bittraste ton. Som singel har man inte så mycket till övers för en lycklig person som är kär om våren. Jag kan förstå känslan, i alla fall till en viss del, den andra delen vill inte låtsas om att det finns personer som hatar en på grund av ens civilstånd.
Thesius vill möta sitt livs kärlek, och vem vill inte unna henne det? Jag vill det, men jag befarar att jag inte är hennes livs kärlek och jag tror att vissa parter skulle ha invändningar mot detta när jag nu inte är ensamstående.
Idaologia tittar bara på mig och tänker "ditt lyckligt kära äckel", eller kanske var det så hon sa. Hon är för gossig, det är så härligt att vara ett sådant äckel så man kan få skriva dessa smått banala blogginlägg.
Sophan bara suckar och Julis tycker allt är så gulligt så man vet inte vart man skall ta vägen. Då skrattar Sophan och Julis leker tjugotusen frågor med tillhörande förhastade antaganden. Det är roligt.
Den påverkar oss alla, denna företeelse kallad vår, på olika sätt. Alla vill vi förlyckliga oss i värmen och brisen, intaga solens vitaminer. Alla vill vi vältra oss i denna förväntan, denna kärlek, kallad vår.
Jag ritar ett hjärta på Thesius bänk. Hon ger mig blicken. ...alltså blicken. Den som säger "din jävel" till mig i sin allra bittraste ton. Som singel har man inte så mycket till övers för en lycklig person som är kär om våren. Jag kan förstå känslan, i alla fall till en viss del, den andra delen vill inte låtsas om att det finns personer som hatar en på grund av ens civilstånd.
Thesius vill möta sitt livs kärlek, och vem vill inte unna henne det? Jag vill det, men jag befarar att jag inte är hennes livs kärlek och jag tror att vissa parter skulle ha invändningar mot detta när jag nu inte är ensamstående.
Idaologia tittar bara på mig och tänker "ditt lyckligt kära äckel", eller kanske var det så hon sa. Hon är för gossig, det är så härligt att vara ett sådant äckel så man kan få skriva dessa smått banala blogginlägg.
Sophan bara suckar och Julis tycker allt är så gulligt så man vet inte vart man skall ta vägen. Då skrattar Sophan och Julis leker tjugotusen frågor med tillhörande förhastade antaganden. Det är roligt.
Den påverkar oss alla, denna företeelse kallad vår, på olika sätt. Alla vill vi förlyckliga oss i värmen och brisen, intaga solens vitaminer. Alla vill vi vältra oss i denna förväntan, denna kärlek, kallad vår.
Kommentarer
Trackback