Amandien

Så sitter man här och skriver om hur helvetet skildrats inom målerikonsten genom tiderna. Det är sista uppgiften jag har på gymnasiet. Det känns lite skrämmande, universitetet verkar så stort och svårt och allvarligt och... vetenskapligt. Vetenskap är dåligt. Den säger bara att "så är det, för det har vi som kan kommit fram till" och så är det så. Men det kan ju inte vi veta. Där håller jag på empirismen, en filosofisk inriktning som säger att det man inte ser eller upplever själv i nuet kan man inte veta något om. (Hur låter det när ett träd faller i Sibirien?)

Jag höll föredrag om vår Hringferð på Island förut. ...eller, jag läste högt ur vår lovordade rapport vilken återger hela islandsresan i text. Skildringen av allas vår Jans exalterade utfall när han såg en sopsorteringsstation. Men det är något jag inte behöver dra igen tror jag. Halva Sverige kommer redan att få reda på det då vi skall skicka ut denna till alla som gett oss bidrag och alla rektorer på skolan.

Nu har jag ätit vällsmat och sitter återigen och funderar på en sak. Skall jag måla naglarna? Jag är ganska kass på det eftersom jag aldrig gör det så det kommer att bli fult. Dock hindrar det mig från att bita på naglarna. ...och det är ju bra.

Nu tänker jag surfa in på Uddevalla Gymnasieskolas hemsida och fundera över mina betyg.