Amandien

Vissa dagar känns som att torka sig från ett kallt bad med en plastpåse. Det är något som gör att någonting inom en är ofullkomligt, någonting fattas. Någonting fattas också i dagen, luften jänns tunn, som om en atom fattas den och ofta blåser vinden kall utomhus. Varje gång är allt tyst. De är ett återkommade fenomen på lediga dagar då man tänkt göra något man borde göra, men som man inte har lust med. De präglas av en genomträngande tristess.