Kerstin Thorvall

Jag hatar att vänta. Om man lägger till "utan att veta" så blir det ännu värre. Detta tillstånd råder i mig nu. Försöker laga mat och tänka på annat, men det är inte så lätt. Men maten verkar bli ganska lyckad...

Det är rätt mörkt här hemma. Det är som att mörker strömmar in genom fönstret och lägger sig som en dimma i alla rum. Jag kommer att tänka på Kerstin Thorvalls dikt.. Dansvisa heter den..

En liten låt om hösten
Tjosan, vad det var livat om hösten!
Vinet är rött
skogen är gul
jorden är svart.
Sitt i den gula skogen
på den svarta jorden
och drick av det röda vinet
innan du fryser ihjäl.
Tjohej!

Det är Kerstin Thorvall som ligger bakom den bittra tonen som rådde här i bloggen för ett tag sedan. Hon var min inspirationskälla. Men hon börjar blekna bort lite, så för det mesta blir det sådana här stackars-mig-det-är-så-mörkt-håll-om-mig-jag-dör-inlägg nu mera. Om det ens blir något. Dessutom är det en del att göra i skolan, så jag tror inte att jag har tid. Jag har också fått reda på hur många läsare min syster har, vilket gör att jag undrar varför jag skriver egentligen.

innan jag fryser ihjäl.
Tjohej!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback