Amandien

Uriel laughs
I'm drinkin water

alltså ärligt talat, jag är trött på det här nu
Jaha
inte du?
Jo, visst.
...
jag tror du hatar mig
men det är lugnt
Nej, jag hatar inte
i såna fall änner du ingenting alls istället och det är ännu värre
hmm
Jaja, jag är inte benägen att känna...
okej, bra, fint
då skiter vi i allt det här

Det går inga bussar på helgen, jobbar man ute i Kjelldal / Herrestad (jag tänker inte säga vart) sitter man fast i minst fyrtio minuter om man vill hem efter man slutat.

Klockorna tickar i otakt, det måste bero på tidsskillnaden. Jag bor nog mitt på en tidsgräns. På ena sidan är det idag, på den andra imorgon. Eller så är det igår på den ena sidan, och idag på den andra. Om jag står på mitten av tidslinjen, då är det igår på ena sidan, och imorgon på den andra. Det är inte märkligt.

Jag spottade just ut tandkrämsskummet ner i en kopp med te från imorse i. Lukten av mint blandas med tortillachips med ostsmak. Det var en mysig sunkdeprimerad bild av nuet..

Jag kan inte skriva sammanhängande.

Bless bless

Jag ær pð Island. Hær har de ingen knapp f´´r den næst sista bokstaven i det svenska alfabetet. Inte f´´r den sista heller, det blir en sðn hær nær man skriver pð datorn:´´. Nær man vill skriva den bokstaven som kommer precis innan den næst sista blir det ett "eth" tecken: ð. Hðhð, jaja.

Imorgon skall jag fð se gejsrar och allt m´´jligt roligt. Jag har redan plockat en massa stenar till m´´mmu. (Hela tangentbordet fungerar lite konstigt, inte som heima) Ég er ekki heima. Det hittade jag pð sjælv.

Jag har vart i en grotta och gðtt pð svart sand och tagit en massa kort och inte hunnit skriva vykort eller nðgonting. Nær vi kom och igðr var det jættefint væder. Nu ær det islændskt væder.

De har en bestæmd dag hær dð sommaren b´´rjar, det var dð det var fint væder, eller idag ær det knappt tre grader och det har regnat och sn´´at och blðst.

Jag ælskar den svenska sommaren.

Tisdag

Så var jag i stora staden igen. Vi anlände till vårt hotell och jag tyckte inte att det var illa alls, vi hade toa och dusch och vattenkokare och te och kaffe och sängar och utsikt. Efter inspektionen gick vi en sväng till Brittish Museum. Tata...

Hur mysigt är inte Russel Square? Life, London... det fanns en ekorre där jag blev rädd för, en jättepiercad man matade dem med jordnötter han satte in i barken på träden. Efter detta korta besök gick vi alltså till Brittish Museum, givande, stort och intressant. Världens största samling av stöldgods för allmän beskådan. Ramses II, Horusfalken och en kvinna med lejonkropp och jättestora tuttar fanns bland favoriterna.

Efter detta besök upphittades en halva priset på allt -bokhandel som undersöktes. Jag köpte ingenting, jag har köpstopp på böcker.

Onsdag

Morgonen i London är något speciellt. Jag öppnade fönstret (för det var för varmt!) och londonluften fläktade försiktigt undan gardinen. Jag slogs av tanken att det var här, i Bloomsbury, som Virginia Woolf bodde, det var här hon många mornar i sitt liv vaknade upp. Att andas in luften om morgonen, första steget ut på gatan, ljudet av uppvaknande...

Bloomsbury Square var en vacker park. Vi letade efter en platta med en förteckning över medlemmarna i Bloomsburygruppen som jag läst skulle finnas här, sedan slog det mig, efter vi gått därifrån, att det säkert var plattorna på husen som var "förteckningen". Nåväl, vi begav oss mot närmsta tub och gav oss av till Green Park och strosade omkring i parken hela tiden siktandes mot Buckingham Palace. Eftersom vaktbytescermonin var inställd nöjde vi oss med några kort och sedan bar det av till Hyde Park för en liten sväng där.

När vi spanat klart över The Serpentine blev det Westminister och Parliament Square. Vi gick förbi downing street, parliament-byggnaden och satt och fikade utanför Wesminister Abbey. Sedan bestämde vi oss för att kosta på oss med ett besök på Towern. Jag gillar tortyrkammaren bäst, det är den som är mest spännande, sen tittade vi på kronjuvelerna, läste om några fångar som suttit i Beauchamptornet och där kändes det som om minaa fötter skulle skalas av inifrån. Det blev ingen promenad på Tower Bridge.

Kaffe på Starbucks.

Torsdag

Dagen började med att jag vaknade.

På dagens schema stod Covent Garden - ett måste när man är i London om man gillar mysig stämning, affärer och gatuunderhållning (på avstånd eller nära håll). Vi började med att strosa omkring bland de öppnande marknadsstånden och det uppvaknande gatuunderhållningsfolket och kollade in läget. Först köpte Patrik toffee på Thorntons (REKOMMENDERAS) sen köpte jag present till David och mamma på David & Goliath store (rolig affär). Sen gick vi och tittade på gatuuppträdena, en jättesöt operasångerska och två galna män bland annat. En av männen ställde sig på en papperskorg och tutade med tutor och visslade i en visselpipa för att få till sig uppmärksamheten, förfäligt, som även han själv påpekade flertalet gånger.

Men hela dagen skulle inte spenderas i detta bohemiska Mekka, nej, när vi blivit mättade på denna sortens underhållning åkte vi till regents park och njöt av det gröna gräsets kittlande strån och efter det gick vi till Camden. Camdenbesöket blev dock inte längre än till tubstationen då vi kände oss lite hungriga och trötta. Vi kom så småning om till Trafalgar Sqare och National Gallery vilket vi bestämde oss för att besöka också nästföljande dag.

Vid slutet av dagen kunde jag inte gå.

Fredag

National Gallery var fantastiskt också denna dag. Jag haltade mig igenom hela dagen - man skall ha bra vandringsskor i London. Jag såg Monettavlor - FANTASTISKT.

Efter detta hämtade vi väskorna och åkte hem. Jag överlevde.

Så har man kommit hem från London för tre dagar sen, och vad händer i övermorgon? Jag skall till Island. Det är nästan så att man har blivit en globetrotter light. (Reseskildring av londonresan följer...) När man har två resor så tätt inpå varandra måste man packa om väskan. Jag kommer inte att packa om den förrän sent imorgon kväll ändå.

Förövrigt vill jag bara tillägna min klassföreståndare Annette min tillgivna hyllning. Vi är många som saknar henne, men det struntar väl du som eventuellt läser i och då vet du inte vad du gör.

Nej, då vet du inte vad du gör.

Jag sitter i vardagsrummet med neddragna persienner, det är hemskt att ha neddragna persienner mitt på dagen. Det är hemskt att ha neddragna persienner i vardagsrummet. Usch, vad hemskt.

Så spelas "Du får mig" av Lars Winnerbäck upp i iTunes.

Uriel laughs
I'm drinking water
Dressed in the clothes
that I have bought her,
she looks like a lamb
held up for slaughter
She is my solemn skies' daughter

But she's in the water
and i'm gonna find her
Down at the bottom
she is alive
Seagrass and bracken
is kissing her wavelet
Down at the bottom
wave their bye-byes

You realize
that i need comfort
Words that are spells
laughter thats transport
From day to day
When words are spoken
When she laughs silence is broken

But she's in the water
and i'm gonna find her
Down at the bottom
she is alive
Seagrass and bracken
is kissing her wavelet
Down at the bottom
wave their bye-byes

This one's for you,
good friend and brother
If I would slip, if I would kill her
Then take these words
spread them above her
Tell her i could never love her

'Cause she's in the water
and i'm gonna find her
Down at the bottom
she is alive
Seagrass and bracken
kissing her wavelet
Down at the bottom
wave their bye-byes

She's in the water
and i'm gonna find her
Down at the bottom
she is alive
Seagrass and bracken
kissing her wavelet
Down at the bottom
wave their bye-byes
bye-bye

Ola Salo

He really knows how to make me in a better mood.

Jag tänker muntra upp mig själv med Charlie Chaplin. Han vet precis hur man gör för att muntra upp mig vid vissa tillfällen - han gör bara en film som jag kan titta på. Oftast några kortfilmer, de är lättast att pussla in en massa uppmuntring i på kort tid.

Skärmen där filmen spelas upp är svart och vit.

Allt annat är svart, så bilden syns bra.

Lay down
Your sweet and weary head
Night is falling
You?ve come to journey's end
Sleep now
And dream of the ones who came before
They are calling
From across the distant shore

Why do you weep?
What are these tears upon your face?
Soon you will see
All of your fears will pass away
Safe in my arms
You're only sleeping

What can you see
On the horizon?
Why do the white gulls call?
Across the sea
A pale moon rises
The ships have come to carry you home

And all will turn
To silver glass
A light on the water
All souls pass

Hope fades
Into the world of night
Through shadows falling
Out of memory and time
Don't say: «We have come now to the end»
White shores are calling
You and I will meet again

And you'll be here in my arms
Just sleeping

What can you see
On the horizon?
Why do the white gulls call?
Across the sea
A pale moon rises
The ships have come to carry you home

And all will turn
To silver glass
A light on the water
Grey ships pass
Into the West

- Fran Walsh, Howard Shore, Annie Lennox

Taket har fallit in i mitt slott. Redan innan det fallit in kunde man se stjärnorna genom det om natten, men nu har det fallit in också, man kan säkert se stora stjärnbilder. Bakväggen pryds av ett hål och om man gräver i det fuktiga strandböset på golvet kryper allehanda djur förvirrat omkring och undrar vad det var för dumskalle som rörde omkring i deras boningar.

Jag konstaterar att man inte ens kan sitta där och gräver med en planka från väggen ner i börset. Jag konstaterar att det inte ens finns något golv som inte går att sopa. Böset är golvet. Jag går ifrån dörröppningen.

Viken ligger stilla, allting är tyst. Man hör knappt vattnets aningar till vågor, kanske att man kan ana hur vattnet höjer och sänker sig lite, lite vid strandkanten. Det guppar sömnigt. Jag hittar en kotte som jag sätter fast i en al. Den blir ingen alkotte för det, den fortsätter vara en liten, bräcklig grankotte.

Jag sitter på min torkade trädstam invid berget och intog solens vitaminer genom min hud, värmen absorberades av min kropp. Allt är stilla. Ute på vattnet har det börjat blåsa.

Jag var och tittade till mitt slott i söndags, en rapport kommer imorgon dag.

Det känns som om mina inälvor inte riktigt vet var de skall ta sig till eller göra av sig själva. Dessutom är jag kaffeyr och måste skriva en massa arbete, nej inte överdrivet kul. På torsdag är det någorlunda slut det här. Min påskhelg kommer att spenderas på ett ytterligt nyttigt sätt ute i Kjelldal i kassan på ÖoB. Kom gärna och hälsa på mig, för det brukar inte vara ett överdrivet för intellektet stimulerande arbete, därmed inte sagt att jag inte tycker det är roligt. ..i och för sig det är inte särskilt roligt, men nyttigt och bra.

Nu känner jag att jag borde plugga lite. Jag tror jag skall göra det. Det är ju så roligt. Jag tror jag ringer någon först. För att samla livskraft.

Auf wiederschreiben.